Idag har varit en jobbig dag. Det har varit en sån där dag då ångesten bara är hög utan att jag egentligen vet varför.

Vi hade möte med Arbetsförmedlingen idag, jag och min chef. Jag hade målat upp olika scenarior i huvudet både att jag skulle säga att jag ville sluta och att min chef ville avsluta min anställning. Jag antar att det var detta en del av ångesten grundade sig i. Ingenting av det jag tänkte hände, men det visste jag ju inte i förväg. Försvann ångesten då?

Neeeeeeeeej, självklart inte!

Idag var det även dags att besikta bilen, jag kan ha varit lite nervös för det också, och den gick givetvis inte igenom. Inga jättestora fel men det måste ändå fixas. Försvann ångesten efter att jag fått veta hur besiktningen gick?

Neeeeeeeeej, självklart inte!

Senare på eftermiddagen hände något. Ångesten sköt upp som en raket så jag nästan blev yr i huvudet. Jag skakade och kunde inte sitta kvar där jag satt utan var tvungen att gå därifrån. Först nu, tre timmar senare, börjar det lugna ner sig lite men jag har fortfarande en stor klump i bröstet.

Hoppas det är bra imorgon…eller i alla fall okej.

bilen-besiktas kompisar-i-soffan