Meny Stäng

Etikett: jobb (sida 1 av 6)

Tillbaka på jobbet och bara 9 dagar till Rhodos

Så andra veckan på jobbet är nästan slut. Jag ljuger om jag skriver att det inte kändes surt att börja jobba igen efter tre veckors semester. Som alltid under sommaren så är det ganska lugnt med webbproduktioner och reklamkampanjer och det har inte satt igång riktigt ännu. Jag har dock fått endel gjort de här två veckorna även om det blir lite dötid när jag väntar på feedback och information av diverse sort. Hur som helst har det varit skönt med en mjukstart på ”höstterminen”.

Som jag skrev i förra inlägget har jag ju glädjande nog en veckas semester kvar då jag och min tjej ska åka till Rhodos. Det är bara nio dagar kvar nu och jag längtar. Det är med andra ord dags att skriva en packlista så vi inte glömmer något. Båda två är väldigt noggranna för det är ju viktigt att inte glömma just något viktigt. Många kastar nog bara ner lite grejer i resväskan som kan tänkas behövas, men så jobbar inte vi.

Just det! Jag köpte biljett till Kapten Röds konsert här i Kalmar den 31 augusti, ska bli så nice. Jag lever på minnet från Hundralappen i Globen fortfarande. Han är faktiskt Sveriges bästa liveartist just nu, så gå och se honom om ni får chansen.

Nu är det strax helg. Ha en trevlig sådan! Tjing!

Semestern är slut men inte sommaren

Vilken fantastisk sommar vi har! Det har gått att göra allt det där man vill göra. Bada, sola, picknick, fika på stan, sitta på uteservering och mycket annat.

Min semester är slut, jag började jobba i måndags. Det är självklart tråkigt men jag ser tillbaka på vilken underbar semester jag har haft de tre veckor som jag har varit ledig. Dessutom har jag en vecka kvar då jag och min kära flickvän ska åka till Rhodos och det ser jag verkligen fram emot. Det blir ju inte så mycket för värmen vi åker utan mer för att komma bort från vardagen, få miljöombyte och komma långt ifrån Sverige och koppla av från allt som stör.

Att det är jävligt varmt har väl ingen missat. Höga temperaturer och avsaknad av regn har ju gjort det stundvis outhärdligt, men jag försöker njuta. Snart är det vinter, kallt och snöigt så nåde den som klagar nu, det kan du göra sen istället.Hoppas det fortsätter ett tag till!

På kontoret är det också varmt. Ingen luftkonditionering och värmen ute drar ju in om man öppnar fönstret, men man måste ju för att få in någon som helst andningsbar luft. Det gör det svårt att koncentrera sig och fokusera på det som ska göras. Man blir liksom avdomnad i huvudet. Jag gör vad jag kan för att hålla temperaturen hyfsat nere. En USB-bordsfläkt funkar till exempel. Inte för att det blir mycket svalare i rummet men det svalkar lite i alla fall.

Jao, det var det för nu. Hörs snart igen. Tjaba!

#jagbadarlitebara

Idag jobbade jag första dagen efter semestern.
Efter jobbet var jag så sliten att jag var tvungen att ta ett varmt bad.

Waz uuuuup!?!

Läget nurå? Jo, lite bättre. Fortfarande panikångest varje kväll och hög ångest vissa dagar. Det är dock sedan länge känt att det är bra att sysselsätta sig för att lindra ångesten. Därför försöker jag gå till jobbet som jag ska även om jag inte tar mig iväg förrän eftermiddagen.

I helgen gjorde Jenny och jag en hel del också. I lördags storstädade vi hemma och tog en cykeltur på 1,2 mil. I söndags var vi med Jennys syster och hennes pojkvän på Vårmarknad på Skällby där vi tittade på djuren och de få stånd som fanns som kallades marknad (de gick att räkna på två händer så det var inte mycket att hänga i påskriset). Efter marknaden gick vi hem till Hanna (Jennys syster) och drack lite kaffe och pratade en stund. Sedan cyklade jag och Jenny hem och på vägen handlade vi lite smått och gott som vi behövde hemma och lite föda att stoppa i magen.

Jo, vi satte tomatfrön för en vecka sedan och de växer så det knakar. Knak, knak säger det varje dag och så har de växt lite. Knak, knak!

tomatplantor

Sanningen måste få vara sanningen

Jag har inte bloggat på ett tag och det beror på att jag egentligen inte vill blogga om vissa saker. Det är ju kul att blogga när det händer roliga saker och det är även roligare att läsa. Nu finns det dock inget annat att blogga om än det som följer.

face-of-axiety-no2

Senaste veckan, eller veckorna kanske är mer rätt, har jag mått fruktansvärt dåligt. Jag har haft ångest som nästan varit omöjlig att hantera men tack vare all terapi som jag gått i så hanterar jag det ganska bra.

Det är en sak om det bara sitter i huvudet men just nu är de fysiska känslorna lika jobbiga. Jag har de senaste dagarna haft smärtor i bröstet, som värk, och tungt att andas. Jag får även svårt att fokusera längre stunder på saker och min sociala fobi som alltid ligger där och gnager blir så jobbig att jag knappt vill gå utanför dörren. Dessutom har jag haft panikångest varje kväll, ibland flera gånger. Den känslan är att jag ska tuppa av när som helst och aldrig vakna mer. Så det är knappt att jag vågar gå och lägga mig. Sömnen är föresten en annan jobbig sak men den kan vi behandla i ett senare inlägg.

face-of-anxiety

Jobbet blir också lidande, jag har varit borta från jobbet flera dagar denna veckan och idag fick jag gå hem efter halva dagen för att ångesten var för stark. Kanske är det en depression på väg.

Jag vet att det finns många där ute som tänker; Vad fan gnäller han för, det är väl bara att gå ut? Ta dig i kragen för helvete!

Det är just du som tänker så som aldrig har mått psykiskt dåligt eller förstår att psykiskt ohälsa är lika verklig som fysisk. Men hade jag haft ett amputerat ben eller cancer i mina njurar hade du aldrig ifrågasatt min hälsa.

dark-in-thub

Det var det jag ville få ur mig, hoppas du som läser detta mår bättre än jag och aldrig behöver uppleva den smärta och hopplöshet som ångest innebär.

Vandra i frid!

En dag i December

Vad har hänt som är värt att skriva om idag? Det får du avgöra, kära läsare.

Idag jobbade jag på förmiddagen (som oftast). Jag lade in innehåll och stylade det på en webbplats, gjorde två annonser och påbörjade ett specialdesignjobb.

När jag kom hem från jobbet hade Jenny lagat pannkakor som vi åt med sirap, marmelad och socker (inte allt på en gång givetvis, tror du vi är galna eller?).

Klockan 14.00 hade jag ett möte som var tufft men kommer betyda mycket positivt framöver.

Jag behövde lugna ner mig och samla mig efter mötet så jag gick in på Espresso House och tog en fika. Eller jag betalade ju för den, tog den inte bara, fattar du väl.

Påväg hem kunde jag inte låta bli att köpa blommor till Jenny. Hon betyder allt för mig och finns alltid där för mig i såväl medgång som motgång  och det vill jag att hon ska förstå. En blomma kan inte mäta sig men med en i taget…

Romantiskt jidder tänkte du där, så jag sparar resten att säga till den det verkligen berör.

Jodå, vi var och handlade också. Både mat och julklappar. Känner varken julstress eller julstämning men det ordnar väl till sig den 24.

IT-support

Det går inte att jobba när folk springer och ställer frågor okontrollerat hela tiden och skriker från höger och vänster. För att skapa struktur och ge mig arbetsro har jag tvingats vidta vissa åtgärder.

Så här ser det ut vid mitt skrivbord. Notera rutan.

Inspiration fick jag härifrån. Flera med mig tycker det är asroligt. Kolla in,  jag tror du tycker det också.

Mycket nöje!

Ironiskt men det funkar

På jobbet sitter jag vid datorn hela tiden. Kodar, optimerar, designar och administrerar. Jag fixar allt från tidningsannonser till webbplatser, allt med datorns hjälp.

Vad som gör mig lugn

Då är det ganska konstigt att när jag kommer hem och känner mig ångestfylld, irriterad och när impulserna tar över är det vid datorn och med just vad jag redan nämnt att jag gör på jobbet gör mig lugn igen.

Jag sätter mig med Illustrator och Photoshop och designar lite allt möjligt. Jag fixar med egna webbplatser, skriver script och lägger in nya funktioner. Borde jag inte vara trött på skiten? Näe, jag går in i en bubbla och kan bli sittande i timmar samtidigt som jag glömmer allt jobbigt, förutom den där menyn som inte tandar med logotypen. Självklart med skönt gungande reggae i öronen. En sorts terapi kan man säga.

Ironiskt men det funkar.

Tröööööött

Det märks att jag inte har jobbat på ”riktigt” på länge. Jag blir så jävla trött efter en arbetsdag. Särskilt om det är mycket att göra och många moment i varje jobb. Det behöver inte vara stressigt, bara mycket. Jag blir så trött i huvudet att när jag kommer hem kan jag inte tänka klart. Idag till exempel; jag sa till min flickvän när jag kom hem att jag skulle äta ett par mackor. Sedan satte vi oss i soffan, utan att jag gjort mackor, och tittade på en serie. När avsnittet var slut kände jag på mig att det var något jag skulle göra som var ganska viktigt. Jag satt och tänkte, tänkte och tänkte och sa ”Det var något jag skulle göra som var ganska viktigt”. Då säger min flickvän; ”Äta!”. Jag kunde verkligen inte komma på det, ändå var jag hungrig som ett djur.

brinnande-hjarna

Men det är inte bara själva arbetet jag blir trött av, eller visst det ingår ju i arbetet, men jobben då, det är att interagera med andra människor. Det tröttar ut mig något vansinnigt. Jag orkar liksom inte delta även om jag vill vara delaktig i konversationerna som pågår på kontoret. Min hjärna orkar inte, jag orkar inte.

Förhoppningsvis orkar jag mer och mer med tiden. Jag kommer inte till någon slutknorr så jag slutar här. Min hjärna har somnat…

Ibland mår jag bara så dåligt

Idag har varit en jobbig dag. Det har varit en sån där dag då ångesten bara är hög utan att jag egentligen vet varför.

Vi hade möte med Arbetsförmedlingen idag, jag och min chef. Jag hade målat upp olika scenarior i huvudet både att jag skulle säga att jag ville sluta och att min chef ville avsluta min anställning. Jag antar att det var detta en del av ångesten grundade sig i. Ingenting av det jag tänkte hände, men det visste jag ju inte i förväg. Försvann ångesten då?

Neeeeeeeeej, självklart inte!

Idag var det även dags att besikta bilen, jag kan ha varit lite nervös för det också, och den gick givetvis inte igenom. Inga jättestora fel men det måste ändå fixas. Försvann ångesten efter att jag fått veta hur besiktningen gick?

Neeeeeeeeej, självklart inte!

Senare på eftermiddagen hände något. Ångesten sköt upp som en raket så jag nästan blev yr i huvudet. Jag skakade och kunde inte sitta kvar där jag satt utan var tvungen att gå därifrån. Först nu, tre timmar senare, börjar det lugna ner sig lite men jag har fortfarande en stor klump i bröstet.

Hoppas det är bra imorgon…eller i alla fall okej.

bilen-besiktas kompisar-i-soffan

© 2018 Hatad & Älskad Av Alla. Alla rättigheter reserverade.