Meny Stäng

Etikett: mående

Waz uuuuup!?!

Läget nurå? Jo, lite bättre. Fortfarande panikångest varje kväll och hög ångest vissa dagar. Det är dock sedan länge känt att det är bra att sysselsätta sig för att lindra ångesten. Därför försöker jag gå till jobbet som jag ska även om jag inte tar mig iväg förrän eftermiddagen.

I helgen gjorde Jenny och jag en hel del också. I lördags storstädade vi hemma och tog en cykeltur på 1,2 mil. I söndags var vi med Jennys syster och hennes pojkvän på Vårmarknad på Skällby där vi tittade på djuren och de få stånd som fanns som kallades marknad (de gick att räkna på två händer så det var inte mycket att hänga i påskriset). Efter marknaden gick vi hem till Hanna (Jennys syster) och drack lite kaffe och pratade en stund. Sedan cyklade jag och Jenny hem och på vägen handlade vi lite smått och gott som vi behövde hemma och lite föda att stoppa i magen.

Jo, vi satte tomatfrön för en vecka sedan och de växer så det knakar. Knak, knak säger det varje dag och så har de växt lite. Knak, knak!

tomatplantor

Ibland mår jag bara så dåligt

Idag har varit en jobbig dag. Det har varit en sån där dag då ångesten bara är hög utan att jag egentligen vet varför.

Vi hade möte med Arbetsförmedlingen idag, jag och min chef. Jag hade målat upp olika scenarior i huvudet både att jag skulle säga att jag ville sluta och att min chef ville avsluta min anställning. Jag antar att det var detta en del av ångesten grundade sig i. Ingenting av det jag tänkte hände, men det visste jag ju inte i förväg. Försvann ångesten då?

Neeeeeeeeej, självklart inte!

Idag var det även dags att besikta bilen, jag kan ha varit lite nervös för det också, och den gick givetvis inte igenom. Inga jättestora fel men det måste ändå fixas. Försvann ångesten efter att jag fått veta hur besiktningen gick?

Neeeeeeeeej, självklart inte!

Senare på eftermiddagen hände något. Ångesten sköt upp som en raket så jag nästan blev yr i huvudet. Jag skakade och kunde inte sitta kvar där jag satt utan var tvungen att gå därifrån. Först nu, tre timmar senare, börjar det lugna ner sig lite men jag har fortfarande en stor klump i bröstet.

Hoppas det är bra imorgon…eller i alla fall okej.

bilen-besiktas kompisar-i-soffan

När allt rasar

Som jag skrivit tidigare så har jag inte haft det så lätt de senaste månaderna. När jag trodde att allt var på väg mot det bättre, jag började få balans i livet och jag mådde bättre, då rasade allt igen.

För fyra veckor sedan fick jag nämligen ett mycket negativt besked på jobbet. Helt utan förvarning fick jag sparken, på tvivelaktiga skäl har jag blivit uppsagd från det bästa jobb jag haft och en av de få trygga punkterna i mitt liv kommer att försvinna. Mina ben sparkades bokstavligen undan och hela livet rasade ihop som ett korthus, precis efteråt var jag så nära botten igen att jag kunde känna glassplittret mot tårna, det skavde och blödde inom mig.

Jesper Nilsson, Kalmar

Dagarna gick, jag fick hjälp av min terapeut att tänka på rätt sätt, stöd från min familj och mina vänner och så sakteliga mådde jag bitvis bättre. Nu när det har gått tre veckor mår jag bättre och det har hänt flera positiva saker som lett till detta. I torsdags gjorde jag en ögonlaserbehandling vilket gör att jag slipper glasögon. Dagen innan köpte jag även en ny cykel som jag hämtade i fredags och som jag är supernöjd med. I lördags var jag ute och åt en god middag samt såg en väldigt bra livespelning av Glesbygd’n på Bremersons i Kalmar.

Dessa saker tillsammans har lyst ljus på min tillvaro och idag kan jag ärligt säga att jag känner mig glad. Faktum kvarstår dock att jag kommer vara arbetslös från och med den 2 juli och vet inte vad som kommer att hända. Jag har fått höra flera gånger från olika personer att ”det löser sig”, och visst gör det väl det på något sätt. Ser jag tillbaka på mitt liv och liknande situationer så har det ofta skett saker till det bättre, men just nu har jag ingen aning. Jag har flera alternativ och det finns möjligheter i flera riktningar och vetskapen om det har gett mig lite andrum i alla fall.

Så från bäcksvart mörker har jag nu lite mer ljus i min tillvaro för tillfället och jag kan även urskilja lite ljus framför mig också vilket känns jätteskönt.

Humörbloggare

Jag har inte bloggat så mycket senaste tiden. Det beror på att jag är en humörbloggare. Jag har kommit på att jag bloggar som mest när jag mår jättebra eller när jag mår jättedåligt.

Jag är en humörbloggare

Nu ska jag dock försöka igen med att blogga lite oavsett hur jag mår, bara rapportera lite vad som händer även om det inte händer något speciellt.

Press utan ork

Det läggs stor press på mig just nu och jag vet att det är mitt ansvar att vända den här onda spiralen jag är inne i just nu. Det är så jävla svårt att GÖRA något när jag inte har någon ork.

Det ligger på mig att jag anstränger mig för att jag ska börja må bra. Det är lätt att säga skriva och tänka men det är en helt annan sak att verkligen göra något.

Var finns gnistan?

Jag behöver rutiner och balans i livet nu och jag ska göra minst en sak om dagen som gör mig nöjd. Det kan handla om att ta en promenad, gå till gymmet och köra 10 min, dammsuga EN del av lägenheten, tvätta, tömma/fylla diskmaskinen. Du fattar säkert.

Den stora frågan är bara vart jag ska hitta orka till att göra något över huvud taget och inte bara sätta mig och ÄLTA, vart?

Trött och orkar för fan inte bry mig

Fan vad jag är trött. Jag orkar ingenting snart, jag har ingen motivation ,inget intresse av omvärlden. Allt är bara blankt.

”Det är inte illa menat att jag inte frågar hur du mår, det är bara det att jag inte orkar bry mig.”

Jag har fullt upp med att må själv just nu, hur jag mår är en lång historia och den blir längre om jag berättar den.

Copyright © 2018 Hatad & Älskad Av Alla (Jesper Nilsson).
Alla rättigheter förbehållna.

Cannabistankar