Meny Stäng

Etikett: öppenhet

Varför är du så rädd?

Jag vet att jag mest delar saker om psykisk ohälsa på Facebook och lägger upp helt konstiga citat och bilder på Instagram, men varför är du så rädd?

Jag har inte bara bipolär sjukdom, social fobi, personlighetsstörning och impuls kontrollstörning, jag har diabetes också. Så varför delar jag då inte inlägg och skriver om diabetes? Jo, för att varenda normalbegåvad människa vet vad diabetes är och (någorlunda) hur det funkar. Den kunskapen har inte människor om psykiska funktionsnedsättningar så därför måste vi prata om det, lyfta fram det och minska stigmatiseringen. Just därför sprider jag information för att göra just det.

Vi måste prata om psykisk ohälsa

Varje gång jag berättar för någon om att jag har bipolär sjukdom ser folk ut som fågelholkar, frågar vad det är och när jag berättar så backar de tillbaka ett par steg eller vill avsluta konversationen så fort som möjligt. Säger jag att jag har diabetes frågar de kanske; ”Jaha, tar du sprutor då eller?” eller ”Då kan du inte äta godis?”

Om någon vågade fråga; ”Är du ofta deprimerad?” eller ”Har du bra mediciner?” om min bipolära sjukdom skulle jag bli glad. Men så är det sällan, människor blir rädda för att de inte vet något om det och då vågar de inte ställa några frågor. Alternativt så tror de att alla psykiskt sjuka går runt som Norman Bates och dödar folk och förvarar sin döda mamma i källaren. Just därför måste vi sprida information om och prata mer om psykisk ohälsa.

Det görs mycket bra arbete i Sverige just nu av olika organisationer. De jobbar för att minska fördomar, hjälpa unga med psykisk ohälsa, minska antalet självmord, öka förståelsen hos allmänheten och mycket annat.

Några av dem är:

Hjärnkoll

Shedo

Suicide Zero

Tilia

Gå gärna in på respektive webbplats och läs mer. Det hjälper både dig och mig!

Att öppna sig gör ingen nytta till slut

Det verkar vara kört när det kommer till öppenhet.

Att stänga igen lönar sig kanske inte i längden,
men att vara öppen löser inga problem
Sårbar som ett nyfött barn,
väggar som är färdiga att slå ner

Duva på taket.

Jag känner mig som duvan på taket,
himlen är oskyldigt blå men du ser inte slutet på den
Bortom molnen kan vad som helst vänta

Är det värt att spänna ut vingarna och flyga?
Du vet alltid vad du har men kan aldrig veta vad du får.
Små vita, små röda, det är mitt svar ikväll.

© 2018 Hatad & Älskad Av Alla. Alla rättigheter reserverade.