Min äldsta dotter har börjat förskoleklass nu. Det är nervöst för henne men kanske lika nervöst för henne. Hon har börjat på fritids och är så nervös kvällen före att hon gråter och gråter gör hon även när man ska lämna på morgonen. Det är inte konstigt, allt är nytt och hon har inte riktigt koll på vad som ska hända på dagarna. Förskolan var så trygg, hon kände alla och visste vad de pysslade med om dagarna. Hon kände alla och kände sig trygg med pedagogerna. Nu är det som om allt börjar om. Även om hon har flera kompisar från förskolan som går både på fritids och som går i hennes klass så är det samtidigt så mycket som är nytt.
Jag tycker det känns jobbigt för att hon tycker det känns jobbigt och att hon nu MÅSTE gå till skolan. Hon kan liksom inte vara ledig när hon vill eller när vi vill bara för att de som har makten har bestämt det. Samtidigt är det bra och ett stort privilegium för barnen i Sverige att de får gå i skolan och att de lär sig allt som de bör kunna för att klara sig i det samhälle som samma makthavare har bestämt hur det ska fungera. Det är bara att rätta in sig i ledet och vänja sig vid att bli styrd av Babylon tills man är så pass stor att man får bestämma själv.
Bestämma själv föresten? Man är styrd hela livet egentligen men det behöver vi inte gå in på nu.
Min dotter är stark och även om det känns jobbigt och hon gråter för att går till skola och fritids nu så kommer hon klara detta galant. Jag tror på henne för att hon är smart och har en familj och många kompisar som står bakom henne i alla lägen. Det ska bli spännande det här. Hon är glad varje dag hon hämtas och säger att det har varit en jättebra dag. Skolan kommer inte bli några problem för henne.
0 kommentarer